Senaste inläggen

Av Jenny - 21 oktober 2012 14:46

Hej, hej, hemskt mycket hej!


Igår var en stor dag. Jörgen fick nämligen känna den första ordentliga sparken från Nisse! Lillpojken är nu så stark så att sparkarna känns igenom min mage. Hur coolt är inte det? Jörgen sa att han tyckte att det var mysigt.  


Annars går veckorna sin gilla gång. Jag blir mer och mer otymplig. Man kanske tror att jag flåsar av upphetsning när jag har gått och lagt mig på kvällarna, men så är icke fallet. Jag flåsar pga att det är en prestation bara att klä av sig och krypa ner i sängen. Har hittills gått upp 5,5 kilo, vilket är helt normalt. Men jag är inte riktigt överens med mitt utseende (trots att man ju ska gå upp i vikt). Tycker att jag ser ut som en flodhäst och är smidig som ett kassaskåp typ.  


Bilden är tagen igår. Jag är i graviditetsvecka 23.

 


Var till sjukgymnasten i torsdags. Provade ut ett stödbälte med kardborrband som stöttar upp både ryggen och magen. Den tänkte jag använda när jag gör något lite mer ansträngande, tex om jag ska stå länge eller gå länge. Invigde bältet på danskursen i torsdags kväll. Det var bekvämt och bra. Sjukgymnasten skrev även upp mig till en annan vattengympa. Den förra jag gick på var medelsvår och jag kände att den var för tuff för mig och min mage. Så imorgon, måndag, ska jag prova på den här andra vattengympan som ska vara lättare. Hon ska även visa mig alternativa rörelser som jag kan göra om jag känner att något blir för obehagligt/tufft. Har bokat en ny tid till sjukgymnasten nästa onsdag. Då ska jag bli instruerad i hur jag kan styrketräna på deras gym. Är ingen träningsmänniska egentligen, men jag måste ju stärka upp ryggen min vettja.  


Idag köpte jag några tuffa bebiskläder till min lille pojke. Coola va?

 

Kram från Jenny

Av Jenny - 12 oktober 2012 18:10

Hellou, hellou..


Sen fem dagar tillbaka slutar jag kl 14.20 på eftermiddagarna. Känns jätteskönt att kunna vara hemma till kl 15 och vila. Idag har jag ont både här och där. Bad min kära pojkvän att handla mat. Kände att jag inte orkade trava runt i affären. Får dåligt samvete för att jag inte orkar lika mycket som förut. När jag ligger i tv-soffan och vilar så kommer min älskling hem. Han har inte bara handlat mat, utan även fina rosor till mig. Åh, godingen! Jag som känner mig så tråkig och gnällig. Och så kommer han med blommor. Det värmer inombords.  


 


Då var man inne i graviditetsvecka 22. Så här står det på Vårdguidens hemsida:


Barnet

Ögonlocken täcker hela ögat. Barnet är känsligt för beröring och flyttar sig om du buffar på det. Naglarna har vuxit ut och täcker fingertoppen.

Lungblåsorna utvecklas men är vattenfyllda hela tiden i magen. Vätskan pressas ut vid födseln.

Vikt 510 gram.

Mamma

Hormonerna som förändras i din kropp kan göra så att tandköttet svullnar upp och att du har lättare att få karies. Kom ihåg att sköta din tandhygien ordentligt.

------------------------------------------------------


Sen ca en vecka tillbaka har jag börjat känna min lille pojke där inne i magen. Han har sina aktiva stunder flera gånger varje dag. Först kändes det faktiskt lite obehagligt och konstigt. Min mage har fått liv lixom. Men nu har jag vant mig mer. Sparkarna är ju oxå ett bevis på att knytet där inne lever och att han tränar sina armar och ben. Lillpojken är som mest aktiv när jag sitter ner och på kvällarna. Jag känner rörelserna tydligt, men än så länge har inte Jörgen kunnat känna något utanpå magen. Han är nog lite avis på mig som känner vår bebis. 


Vi har ett tilltalsnamn på vår lille pojke numera. Vi vet inte vad han ska heta i första namn, men tills vi kommer på det så kallar vi honom för Nils/Nisse. Det är ett släktnamn på Jörgens sida. Jörgen heter Nils i andranamn, hans pappa likaså. Så i det fallet har jag inte så mycket att säga till om. 


Vi har även enats om vilken barnvagn vi ska köpa. Det blir en Brio Happy sittvagn med separat liggdel. Då kan man ha samma vagn tills barnet är ca tre år. Lilla prinsessan Estelle som föddes tidigare i år åker i samma barnvagnsmodell. Inte för att jag bryr mig om det, men duger vagnen till en prinsessa så ska den väl duga till vår lille prins oxå, hihi. Så här ser vagnen ut som vi ska köpa (har dock inte bestämt om det blir svart chassi eller silverfärgat):


       

Bilderna är från Brios hemsida.

Avslutar detta inlägg med ett foto på en av mina orkidéer. Bilden är tagen med min nya systemkamera.  


 


Kram från Jenny

Av Jenny - 6 oktober 2012 09:34

Hejsan!   


Iförrgår var jag till den där läkaren som jag nämnde i mitt förra inlägg. Är så glad att hon tog mig på allvar, eftersom jag hade hört tidigare att det inte är det lättaste att bli sjukskriven. Fru doktor sjukskrev mig 25%. Jag sa som det var att jag gärna vill försöka jobba så mycket jag orkar, så det känns bra att börja gå ner bara 25%. Då kan jag åka hem tidigare på dagarna, kan ta igen förlorad sömn och vila kroppen. Ska tillbaka om en månad och se hur jag mår då. 


Just nu befinner jag mig mitt i graviditetsvecka 21. Så här står det på Allt för föräldrars hemsida:


Barnet
Fostret har ännu inget underhudsfett. Det sväljer fostervatten och tränar därmed matsmältningsorganen. Fostret kissar i magen. Tänderna börjar utvecklas nere i tandköttet. Fostret har hårväxt över hela kroppen men det faller av vid födseln. Antikroppar förs över från mamman till fostret.
Vikt: 420 gram.

Mamma
Nu börjar en härlig tid. Magen syns väl, men är inte alltför stor. Illamåendet och tröttheten har ofta gått över och diverse småkrämpor du kan drabbas av i slutet av graviditeten har inte börjat än.
Har du oroat dig för missfall så har troligtvis den oron minskat markant vid det här laget. Din viktökning ligger troligtvis någonstans mellan fyra och sju kilo.

--------------------------------------------------------


Ja, det är en härlig tid för att jag vet att min lille pojke mår bra. Jag är helt överväldigande lycklig över att få bli mamma. Har så mycket kärlek att ge till denna goa lilla människa.  


Däremot tycker jag det är tråkigt att jag inte mår helt bra. Vill ju bara glida runt med magen i vädret och mysa lixom. Men redan nu får jag ont i ryggen om jag anstränger mig för mycket, myomen på livmodern stör mig allt som oftast och känns obehagliga. Sover som en kratta, har svårt att laga varm mat pga matoset (min sambo får laga alla varma rätter). Nästan all energi går åt till att göra ett bra jobb i receptionen där jag arbetar. Skulle önska att jag kunde göra mer än vad jag gör i dagsläget. Men det är ju bara att gilla läget, bita ihop och tänka på att det ska väl inte vara hur lätt som helst när man tillverkar ett mirakel. Det här är ju det bästa jag någonsin har åstadkommit. Så sjåpa dig inte, Jenny. *ler*


Igår frågade den kvinnliga  brevbäraren, som hämtar posten varje dag på jobbet, när det var dax? Jag svarade februari och hon gapade av förvåning. Hon tycker, som många andra inklusive mig själv, att jag har en väldigt stor mage redan. Hon frågade om jag hade fler än en därinne. Nej, det är bara en liten pojke (men det är ju inte så bara!).


Tack och lov har jag, än så länge iallafall, inte svullnat upp över hela kroppen. Det är bara magen och brösten som har vuxit mycket på mig. Totalt har jag gått upp 3-4 kilo, vilket är lite och bra. Har ju faktiskt redan kommit halvvägs i graviditeten.  


Fick reda på i veckan att en kollega till mig oxå väntar barn (hennes andra). Hon är en månad efter mig i graviditeten och det syns i princip ingenting på henne. Tänk vilken skillnad det kan vara. Men man ska inte jämföra sig med andra eftersom sizen på magen  är så individuell. Själv hade jag inte en chans att dölja min mage på jobbet när jag kom tillbaka från semestern i somras, då var jag bara i graviditetsvecka 13.  


Vet att man egentligen kanske inte ska köpa så mycket till barnet innan det är fött. Det kan ju hända något hemskt.. Men jag är optimistisk och dessutom älskar jag att handla kläder. Så jag har inte kuunnat låta bli att köpa några små plagg till min prins. Dessa kläder har jag köpt. En blandning av gulligt, coolt och tufft. Är bland annat väldigt förtjust i velourmaterial på bebisar. Klicka på bilderna för större storlek.


              


Har även införskaffat min första systemkamera för att kunna ta bättre foton. En Canon EOS1100D+18-55IS. Hoppas att jag kommer att bli nöjd med min nya kamera. Tack Sandra S för tipset!  


 

    


Kram från Jenny!


Av Jenny - 25 september 2012 18:29

Nyss hemkommen från ett besök hos min barnmorska Lisa. Lillkillens hjärta slog ”tydligt, klart och regelbundet” som barnmorskan uttryckte det. Han var vaken och man hörde hur han rörde på sig där inne. Häftigt att man kan höra sånt med hjälp av en sån där doptone-manick. Lillpluttens hjärta slog ca 150 slag/minut. 


Undras när jag kommer att känna honom där i magen? Det kan visst ske vilken dag som helst nu. Vem vet, sen kanske man inte kommer att få en lugn stund pga allt buffande, hickande och sparkande? Han kanske kommer att börja försöka ta några trevande danssteg där inne i magen rentav? Hans mamma gillar ju att dansa, så why not lixom? 


Idag fick jag en mapp av barnmorskan med ett moderskapsintyg. Tänka sig, ett moderskapsintyg. Känns stort lixom. Det där intyget ska jag skicka in till försäkringskassan så att dom kan räkna ut min blivande föräldrapenning. I mappen la hon även min mödravårdshälsojournal, en testrapport som talar om att jag inte har Hepatit B, Hiv eller syfilis m.m Plus en rapport om vad jag har för blodgrupp. Denna mapp ska jag sen ha med mig till förlossningen.


Barnmorskan frågade hur jag mådde numera. Jag berättade som det var, att jag tycker att det är jobbigt med molvärken av myomen i magen. Att dom trycker på, är obehagliga och gör att jag har svårt att sova på nätterna. Inatt låg jag vaken 2-3 timmar, vilket händer mig var och varannan natt. Har varit bra mosig idag på jobbet. Sen börjar jag känna av min stelopererade rygg, vilket oxå bidrar till att det är svårt att hitta någon skön sovställning. Lisa skrev en remiss till en läkare som mödravårdscentralen samarbetar med. Ska dit nästa vecka och se om jag kanske blir sjukskriven något framöver.. Det är tufft att vara glad, pigg och trevlig i mitt jobb som receptionist, när man inte får ordentligt med sömn.. 


Kramzingar! 

Av Jenny - 23 september 2012 17:30

Hej allihopa där ute!  


Har inte skrivit i min blogg på väldigt länge, men nu tänkte jag börja igen.  

Jag har längtat efter att skaffa barn sen jag var i 23-årsåldern. Nu är jag 34 år och det är först nu som jag känner att jag har träffat den rätte för mig,  min käre Jörgen. Jag gick med i en dejtingsite 10 februari 2010. Dagen efter skickade ”Jugge73” (Jörgen) ett mail till mig, ”Nyckelpigan78”, och sedan den 16 mars 2010 är vi ett par. Vi bor numera tillsammans i Jörgens egenbyggda hus på landet.


I juni 2011 frågade jag Jörgen om han ville bilda familj med mig och han svarade ja. Minns än idag hur otroligt lycklig jag blev när han sa så. Juni 2011 slutade jag således att äta p-piller och vi påbörjade vår "bebisverkstad".


Blev gravid redan i augusti och blev överlycklig! Dessvärre slutade denna graviditet i missfall i vecka 8. Efter en tids återhämtning började vi försöka på nytt. I januari 2012 var jag återigen gravid. Denna gång vågade jag inte hoppas så mycket. Till min stora sorg fick jag missfall även denna gång i vecka 8. Det var psykiskt påfrestande. Men skam den som ger sig..


I maj 2012 blev jag pregnant igen.  


Uppenbarligen hade vi inga svårigheter att bli gravida, men desto svårare att få behålla barnet i magen.. När jag kommit fram till vecka 8, då jag fått dom tidigare missfallen, var jag så nervös så jag drog med Jörgen till gynakuten och bad att få göra ett ultraljud (fick vänta fem timmar på att få träffa doktorn eftersom mitt fall eg inte var akut, hade ju inga besvär). Men det var värt väntan, för ultraljudet visade att embryot levde och hjärtat slog!!!! 


Här nedan är lite tillbakablickar från första halvan av min graviditet. Har haft det ganska jobbigt med diverse graviditetsbesvär, men det är ju för en god sak så man har bitit ihop. Hoppas nu att resterande graviditet går någorlunda bra, trots att jag har en stelopererad rygg och tre myom (godartade tumörer).


2012-07-11


Eftersom jag är extra nojjig denna gång pga mina två tidigare missfall, så tog jag med Jörgen till akuten på DS förrförra helgen (var i graviditetsvecka 8). Kände att jag bara måste få reda på om det finns något "där inne" denna gång. Första gången hade jag ju en ofostrig graviditet. Usch vad trist det var. Eftersom jag inte hade några blödningar och det egentligen inte var akut, så var vi inte prio ett och fick således vänta fem timmar på akuten innan det var vår tur. Men det var det värt eftersom jag fick se att allt såg bra ut och att hjärtat slog! Hade läst tidigare att om hjärtat slår kallar läkarna det för "livsdugligt" och chansen ökar avsevärt att graviditeten går bra.  


Dessvärre såg gynekologen en muskelknuta där inne, så han gav mig en remiss för en nogrannare undersökning. Således fick jag bege mig till Danderyds Sjukhus igen i fredags till en annan avdelning som heter Ultragyn. Där blev jag undersökt av en trevlig kvinnlig läkare. Embryot levde fortfarande och jag fick t.o.m ett foto på underverket.


 


Under undersökningen upptäckte läkaren tre stycken myom. Vet inte om ni vet vad det är? Här är en text från nätet:


"Myom är godartade tumörer som växer från de celler som formar livmoderns muskulatur. Myom, som också kallas leiomyom eller fibroider, kan växa på livmoderväggen och trycka mot urinblåsa eller tarm. De kan också växa inne i livmoderväggen, eller sitta inne i livmodern på en liten stjälk.


Myom kan variera i storlek från ärta till fotboll och är nästan alltid godartade, oavsett hur stora de är. Myom ökar inte risken för cancer.


Om ett myom, eller en klunga myom, är särskilt stort eller sitter på utsidan av livmodern, kan det ibland trycka livmodern åt sidan eller tvinga den att växa abnormt. Det kan också trycka på urinblåsa eller tarm.


I sällsynta fall kan ett stort myom blockera öppningen till livmodern. I sådana fall kan kvinnan behöva förlösas med kejsarsnitt.


Ingen vet säkert varför man får myom, men förändrade nivåer av hormonet östrogen verkar spela in. När östrogennivåerna är höga, t ex under graviditet eller om man tar p-piller, så växer myom snabbare. Ungefär 20% av kvinnor i fertil ålder har myom, men de upptäcks sällan hos kvinnor under 30 års ålder."


I mitt fall sitter dom tre myomerna utanför livmodern. Tur att dom har upptäckt dessa på mig. Dom ska följa dom "rackarna" under graviditeten och kolla så att dom inte växer allt för mycket. *håller tummarna*


2012-08-08


JAG ÄR LYCKLIG!  


Igår var vi till läkarhuset vid Odenplan för att göra ultraljud och kub-test. Och allting visade sig vara bra!!!! Hjärtat slår fortfarande och lillen/lillan har vuxit precis som den ska! Beräkningarna stämmer fortfarande att fostret är v12+2 (graviditetsvecka 13+2) och beräknad förlossning är den 17 februari.


Nackspalten var väldigt liten och barnmorskan sa att det såg riktigt fint ut. I kombination med blodprovet som jag lämnade för ett tag sedan, så är risken för Downs Syndrom riktigt låg = 1:20 000 för bebisen. Behöver inte alls gå vidare och göra något fostervattensprov. Puh.


Jag fick tre foton på lillen/lillan!


 


Jag frågade barnmorskan om hon redan nu kunde se vad det var för kön? Men hon sa att det var för tidigt för att hon skulle våga sig på en gissning. Vi får ge oss till tåls tills rutin-ultraljudet den 18/9.


Attans, vad skönt!!! Nu ska jag verkligen börja glädja mig åt denna graviditet. Förutom en grymt krånglande mage med både diarré och förstoppning om vartannat, huvudvärk, illamående, jordens trötthet, ständigt kissande (vaknar flera gånger om natten..), så har jag varit så jäkla orolig och dom senaste veckorna har jag brottats med jobbiga tankar om att fostret hade dött. 


Vaknade häromnatten och grät så att Jörgen fick trösta mig. Var helt övertygad om att den var död. Tänk vad ens hjärna kan spela en ett spratt. Nu har jag ju äntligen kommit förbi dom första 12 gravidveckorna och missfallsrisken har sjunkit med 90%, så nu ska jag sudda bort alla knasiga negativa tankar och börja glädja mig, som sagt. Och skulle jag börja tänka negativa tankar igen, så ska jag be att få hjälp av en psykolog. Det är ju inte bra för barnet att man stressar upp sig.  


Jag har oxå fortfarande semester. Börjar jobba på måndag efter fyra veckors semester. Är glad åt att jag har haft semester och inte behövt jobba nu när jag har haft så många besvär. Det här har varit mitt livs tråkigaste semester eftersom jag har legat hemma hela tiden. Men nu när jag vet att allt är bra, så var det värt det. 


Idag, onsdag, ska vi på inskrivning hos Mödravårdscentralen.


2012-08-23


Köpte i graviditetsvecka 12 en hjärtljudsmonitor på Teknikmagasinet som man kan använda för att lyssna på fostrets hjärtslag. Det står på att den tidigast fungerar från vecka 12. Jag har provat en gång i veckan sen jag köpte den men har inte lyckats höra några hjärtslag - förutom min egen puls. Inte förräns idag (ska precis gå in i graviditetsvecka 16), då hörde jag mitt barns hjärta slå. Det var så mäktigt så tårarna föll på mina kinder. Försökte räkna hur många slag per minut, men det slog så fort så jag tappade bort mig på vägen. Barnets hjärta slår ju dubbelt så fort som mitt, så det kanske inte är så konstigt att jag inte hängde med. 


2012-08-26


Har det jobbigt med mina myom.. Nu när livmodern växer, så trycks myomen ut mot magen. Det molvärker, spänner och trycker på. Försöker att massera på dom jobbiga ställena, men det hjälper inte. Har mest besvär på eftermiddagen, kvällen och natten. Har svårt att finna någon skön sovställning ibland. Men ändå skönt att veta att barnet inte påverkas.


2012-09-03


Åh, vad roligt. Två kollegor har vid olika tillfällen idag påpekat att jag har en fin gravidmage. Vad glad jag blir! Har längtat efter att ha gravidmage, och äntligen har jag fått en! Har alltid varit lite smånojjig över min vikt och mitt utseende. Det bottnar väl i dåligt självförtroende, iallafall när det gäller mitt yttre. Men nu är första gången som jag är riktigt stolt över min kropp. Nu behöver jag inte få dåligt samvete för att jag inte tränar mycket eller att magen är för stor. Jag har ju en skatt där inne, min egen guldklimp.   


 


2012-09-07


"Nattsömnen påverkas allt mer av graviditeten. En del sover gott, men många är uppe flera gånger varje natt för att kissa, dricka eller äta något. Många drömmer mycket." Så står det på 1177:s hemsida. Jo tack, allt det där stämmer in på mig. Brukar vara jättetrött på kvällarna och somnar ofta i tv-soffan. Inatt vaknade jag kl 01.30 och fick gå på toa för att kissa. Sen låg jag vaken ett tag och var hungrig. Bestämde mig till slut för att gå upp och göra mig lite varm fullkornsvälling. Satt uppe en timme framför datorn. Gick på toa igen. Gick och la mig. Somnade kl 04. Vaknade ytterligare en gång och fick kissa (blev visst ännu mer kissnödig av vällingen). Ja, så kan en natt se ut numera i Jennys gravida värld.   


Varje natt drömmer jag - både roliga, spännande, ologiska, intensiva och hemska drömmar. Har snart drömt om varenda kotte jag känner. Varje natt blir ett äventyr må jag säga! Läste att det är graviditetshormonerna som påverkar och gör så att man drömmer mer.


2012-09-13


Var till min barnmorska i förrgår tillsammans med mamsen. Fick lyssna på "tåget" i magen. Hjärtslagen påminner om ljudet av ett tuffande tåg. Hjärtat bankade på där inne och barnmorskan konstaterade att min livmoder har vuxit så att den når några cm ovanför naveln. Större än snittet för min graviditetsvecka, men ändå normalt. Hon trodde sig oxå kunna känna mina myom. Ska bli intressant att få reda på nästa vecka om dom rackarna har vuxit. Läkaren som utför ultraljudet då ska även mäta mina myom. Sist (i vecka 8 ) var den största 6x4 cm. Beroende på vart myomen sitter, så kanske jag får förlösas med kejsarsnitt. Dvs om myomen sitter ivägen för barnet att komma ut den vanliga vägen. Idag mätte man mitt blodtryck vilket var helt normalt.


I fredags råkade jag ut för en lite läskig sak. Jag höll på att svimma rätt var det var. Fick blodtrycksfall eller blodsockerfall. Var inne i en Babyproffs-affär och spanade på barnvagnar. Fick hjälp av personalen som visade mig till deras personalrum, där jag fick sätta mig och dricka vatten och vila. Knäppigt, men tydligen kan man råka ut för det när man är gravid.   


2012-09-16


Jag och Jörgen har varit ett par nu i 2,5 år. Tiden går fort. Det känns som om vi har vuxit samman mer och mer med tiden. Vi trivs mycket bra tillsammans, hittills har vi inte bråkat en enda gång, vi kan prata om allt och har roligt tillsammans, vi hjälps åt i hushållet och delar samma framtidsdrömmar. Vi är lika, men även olika. Det verkar vara en lyckad kombination.   


Jenny Jörgen = Sant


2012-09-18


Pust, allting gick bra! Puh!   


Barnet mådde jättebra och var frisk. 10 tår, 10 fingrar, alla kroppsdelar såg ut som dom skulle.


Fick mig en överraskning som jag inte riktigt var inställd på. Vi ska få en son! Det var en liten kille därinne. Läkaren var 100 % säker. Hon zoomade in snoppen.   


Å jag som har köpt två klänningar redan..


Trodde att det var en flicka därinne innan undersökningen, men det är en pojke. Världens finaste och bästaste pojke såklart!   


Hade inte mycket mascara kvar efter den undersökningen kan jag tala om. Darrade som ett asplöv. Det var så överväldigande att få se barnet därinne. Jörgen höll mig i handen. Kan fortfarande inte förstå riktigt hur det kan finnas en bebis i min mage. Jag ska bli mamma. Det största som någonsin har hänt mig...


Alla tre myomen hade vuxit, men inte så mycket. En centimeter mer runtom i omkrets på allihopa. Så dom två största är 7x5 cm. Läkaren sa att det är myomen som jag har besvär av, men hon tyckte ändå inte att dom var så stora. Ska på ett nytt ultraljud i vecka 33 för att kolla upp dom. Då kan dom oxå ta ställning till om jag behöver snittas. I dagsläget trodde hon att jag kan födda vaginalt.


Vad kan jag mer berätta? Moderkakan låg i framkant, alltså ut mot magen. Hon flyttade fram beräknat förlossningsdatum tre dagar till den 20 februari.


Får jag lov att presentera min son. *jättestolt* Han ligger med båda armarna uppåt, precis som att han sträcker på sig eller hejjar på något. Det ser ut som att han ligger med benen i kors:


 


Så här ser min mage ut nu, i graviditetsvecka 19:

 


Varma kramar från mig!   

Av Jenny - 21 maj 2010 19:16

Tjipp!


Här är ett inslag från Rotanmaran uppe i Skellefteå år 2010. Som ni vet så älskar jag att dansa bugg och foxtrot. Här spelar två av mina favoritband:

Shake och Zlips.   


Kram kram!


Av Jenny - 6 maj 2010 15:15


Nu är det kokta fläsket stekt!


Nu var det dax igen, årets björkpollen-attack har börjat! Jag mår pyton. Bomullshuvud, rinnsnok och nysattacker.. Trött är bara förnamnet. Jag är sänkt av min pollenallergi idag. Är så nära att åka hem och lägga mig. Men det känns så dumt att sjukskriva sig för allergi. Känns inte som något giltigt skäl lixom.. Men det är inte lätt att se pigg och glad ut, vilket man ju bör vara när man jobbar i en reception, när man mår så här skräpigt.


Över till något annat, mycket trevligare! Jag har ju varit superdålig på att blogga på sistone.. Men min nya kärlek upptar min tid väldigt mycket. Ni vet ju hur det är.. hihi... Vi har svårt att slita oss ifrån varandra. Jörgen har bott hos mig ända sedan vi blev ett par för snart två månader sedan. 


Jag har aldrig kännt mig så trygg och säker med någon kille som jag är med Jörgen. Vi trivs så bra tillsammans. Jag behöver inte tvivla en sekund på hans känslor för mig och vi förstår varandra och kommer så bra överens. Han prioriterar att vara med mig i första hand. Helt underbart är det. Jag har alltid varit avundsjuk på par som verkar så rätt för varandra. Och nu får jag äntligen uppleva den kärleken oxå. Vilken otrolig tur jag har. Jag hade rätt som fortsatte att tro på att det finns någon där ute även för mig. Jag har funnit mannen som kompletterar mig, ger mig beröm och uppskattning och som jag kan vara mig själv helt och hållet med. Oj, vad jag lovordar Jörgen, men jag är så glad och lycklig föstår ni.


Jag har redan träffat Jörgens föräldrar, syskon med familjer och hans mormor vid tre tillfällen. Det har varit en massa kalas dom senaste helgerna. I fredags bjöd jag och Jörgen hem våra föräldrar till honom. Det var första gången dom träffade varandra. Kvällen blev riktigt lyckad. Vi bjöd på Toast Skagen till förrätt, grillad oxfilé och potatisgratäng med hemmagjord rödvinssås till varmrätt och till efterrätt åt vi vaniljglass med hallon och blåbär. Allting smakade mumsfillibabba! Kvällen avslutades med rolig karaoke där alla klämde i ända från tårna. *smile* Våra föräldrar kom bra överens. Riktigt skoj! Det kändes stort att presentera dom för varandra. Det känns som att det är riktigt seriöst lixom. Känns så fint inombords.


Hihi, tänk om våra blivande barn kommer att läsa detta en dag? Nu börjar min fantasi skena iväg igen.. Jag är väl en riktig romantiker, eller hur? *ler stort* Men helt omöjligt är det inte.. Jörgen skulle bli en så fin pappa. När jag ser hur han leker med sina syskonbarn, blir jag alldeles varm inombords. Både jag och Jörgen vill ha 2-3 barn i framtiden. Vi tycker båda väldigt mycket om barn.


Många kärlekstankar snurrar runt i mitt huvud just nu. *smile* Det är härligt att vara nykär!


Nu är det inte så lång tid kvar på arbetsdagen. Har precis tagit astmaspray för allergin har satt sig i lungorna nu. *suck* Hoppas att jag mår bättre imorgon.


Kramis från Jenny







Av Jenny - 24 mars 2010 13:00


Äntligen!


Det är så här det ska kännas. Som jag har nämnt tidigare så har jag dejtat en kille på sistone. Han fyller mig med så mycket värme inombords och allting känns så otroligt fantastiskt naturligt och bra när jag är med honom.


Han heter Jörgen. Om inte detta är Mannen med stort M, ja då vette sjutton om han ens existerar över huvudtaget. För en gångs skull känns det som att vi är helt på samma våglängd. Han visar mig så otroligt mycket uppskattning och ömhet och mitt hjärta slår bara mer och mer för varje dag som går. Vi har "bara" träffats ca 8-9 gånger men allting stämmer verkligen. Det låter kanske galet, men honom skulle jag vilja dela mitt liv med. Han skulle jag vilja få barn med.   


Endast två gånger tidigare i mitt liv har min kärlek varit riktigt besvarad (borträknat diverse flörtar). Det var min första pojkvän Rikard och min tidigare sambo Robban. Jag hoppas att Jörgen blir tredje gången gillt.   


Jörgen kompletterar mig på väldigt många områden och han verkar (vad jag har sett hittills) ha allt jag söker hos en man.   


Han sov över hos mig i lördags, i söndags, natten som var och han kommer även att sova över hos mig ikväll oxå. Vi handlar mat tillsammans, lagar middag tillsammans, igår hjälptes vi åt med tvättstugan, vi promenerar, badar och tittar på film ihop. Vi fnittrar tillsammans och han får mig att gapskratta. Så härligt!! Och båda bor i samma kommun. Hur smidigt som helst. Jag har dejtat många killar på distans. Att ha Jörgen så nära känns riktigt lyxigt.


Vi håller på att planera en dygnskryssning tillsammans under påsken och så funderar vi på vilka semesterveckor vi ska boka in tillsammans nu i sommar. Jag har redan Greklandssemestern och Ölandssemestern inbokad. Men två veckor tänker jag och J ha gemensamt. Senast sista mars måste jag ha lämnat in min sommarsemester-ansökan.


Livet är så ljust och underbart nu! Jag njuter för fullt..     


Med extra mycket kärlek


Jenny


   



Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards