Till alla mina kära vänner!

Här får ni ett stort fång med rosor..

Jag har aldrig i mitt liv blivit så uppvaktad på min födelsedag som jag blev igår! Under hela dagen fullkomligt välde det in hälsningar från alla håll.

Jag vet inte vad jag ska skriva...det hör inte till vanligheterna att jag inte vet vad jag ska skriva! Hade jag kunnat skulle jag åkt runt till alla delar av Sverige och kramat om er för att ni är så gulliga mot mig!

Jag är verkligen såå rörd! Vilken värme jag har fått uppleva. :-D

Tack, tack och åter tack!

Jag blir så otroligt glad ska ni veta.

Vad skulle jag vara utan alla mina vänner?

Ni är bäst!

Önskar er en riktigt skön och avkopplande helg!

En massa goa kramar från mig till er

Chao!

Tänka sig vilken skillnad det är nu när man har blivit ett år äldre.. 31 bast! Nej, jag bara skojade. Känner ingen skillnad alls.. Jag är samma gamla vanliga Jenny som jag alltid varit. Lite mer erfaren, lite barnsligare, lite tokigare och med betydligt mer hallontårta i magen. Tihi!

Igår när jag vaknade stängde jag av min skrålande klockradio klockan 6. Låg där och funderade ett litet tag.. Javisst ja, det var ju min födelsedag. Men det var något som fattades! :-o Jag veet att jag nu är 31 år och inte borde bry mig om det.. Men i alla års tid, sen jag var fyra år, har mamma spelat låten Happy Birthday med gruppen Harpo för mig på min födelsedagsmorgon.

När jag bodde hemma vaknade jag av att hon satte på den låten på hög volym och kom in i sovrummet med en frukostbricka och paket. När jag sedan flyttade hemifrån brukade hon ringa och väcka mig och spela upp min födelsedagslåt i luren. När jag hörde den där Harpo-låten, ja då kändes det verkligen att nu är det min födelsedag. :-D Förra året när jag fyllde 30 sa mamma att det var sista gången hon spelade upp den för mig. Hon menade på att nu är jag så gammal. I know, hon hade rätt.........

Jag låg där i sängen och funderade lite, sen hoppade jag ur sängen med ett skutt och gick bort till stereon i vardagsrummet. Jag rotade fram ett gammalt vitt kassettband (som jag fått av mamma för ett år sedan) och stoppade det i bandspelaren. Ut genom högtalarna strömmade dom välbekanta tonerna av Harpos Happy Birthday. Jag trippade tillbaka till sängen och kröp ner under täcket.. Aaah, jippey, nu var det verkligen min födelsedag!! *ler stort*

Efter ett tag gick jag upp och gjorde mig iordning. Jag hade tur. Mitt bemanningsföretag ringde aldrig så jag behövde inte åka in till stan på något jobb. *tummen upp* Jag ringde upp min bonus-farmor och berättade att hon kunde komma redan på eftermiddagen istället för på kvällen. När klockan var 14 åkte jag in till vår huvudstad och hämtade henne. Stackaren har fått så dålig syn och är lite allmänt virrig, så jag tyckte att det var bäst att jag åkte och hämtade henne istället för att hon skulle åka kommunalt till mig.

Väl tillbaka i min hemkommun åkte vi till en kinarestaurang och åt lunch-middag. Vi blev jätte-nöjda för det var lika gott som alltid. Det är för övrigt samma ställe där dom har börjat satsa på danskvällar till dansband. Nu i höst kommer banden Blender, Wahlströms och Casanovas att spela här på torsdagar. Ska bli så roligt att gå dit då. *smile*

Efter maten åkte vi och handlade en stor fet tuschpenna åt min farmor i bokhandeln. Hon behöver en penna som hon kan skriva stort och synligt med. Hon ser ju så attans dåligt. Fasen oxå att hennes syn håller på att förändras. I don´t like it.. :-( Vi handlade även lite grejor till mitt födelsedagsfika.

Väl hemma hos mig ordnade jag det sista här hemma, bäddade sängen och diskade. Klockan 19 kom min lilla mamma och min bästis Mia. Jag hade inte brytt mig om att bjuda en massa folk denna gång. I år kändes det som att det kvittade. Jag börjar väl bli gammal I guess.. ;-)

Jag fick såå fina blommor! Titta själv va fina..

Av Mia fick jag även ett set med superfina skålar.. :-D

Av mamma, mormor och min bonus-farmor fick jag pengar så nu ska jag gå och införskaffa mig en ny kamera!!! Jaaa, vad roligt det ska bli! Jag älskar att ta kort och jag är så ledsen över att min gamla kamera blev snodd..

Jag fick faktiskt en otroligt generös present redan förra veckan. Jag har ju jobbat tre veckor på det där skivbolaget som jag har berättat förut. När jag slutade för en vecka sen fick jag en massa cd-skivor och livekonsert-dvds! Jag blev tok-glad verkligen! Det måste ju betyda att dom uppskattade mitt arbete där. Dom sa att vi ses säkert snart igen.. :-)

När alla hade kommit slog vi oss ner vid matbordet och så bjöd jag på den där mumsiga hallontårtan som jag visade er i mitt förra inlägg. :-P

Födelsedagsbarnet tar första tårtbiten..

Efter fikat öppnade jag presenterna. I detta paket låg skål-setet. :-)

Jag fick även ett par läckra spetstrosor av Mia. Tihi, det har hänt att vi ger varandra trosor i födelsedagspresent/julklapp. Som en rolig grej bara. Roligt att få underkläder i present även fast man inte har någon pojkvän. ;-) Nu ska jag bara försöka få tag i en kille som jag kan tros-mannekänga för. *ler finurligt*

Ja, det var min 31 födelsedag det.. En riktigt trevlig dag! :-D

Tack och hej - leverpastej!

Gissa vem som fyller år idag? Jo, lilla jag. :-)

Jag fyller 31 år så det är ju inget märkvärdigt. Ikväll kommer mamma och några till på fika. Jag har precis varit iväg till konditoriet och införskaffat en smarrig tårta. Ser fram emot att få mumsa på den! *slurp*

Jag köpte faktiskt en liten födelsedagspresent till mig själv. Minns ni att jag skrev att jag hade lyckats ha sönder en porslinslampa som stod i fönstret? Nu kom jag mig för att köpa en ny och ställa dit.

Det blev riktigt fint. Den är rund med små hål i som släpper fram ljusskenet. Ska försöka att inte slå sönder denna med.. *skäms litegrann* ;-)

Kram på er!

Hörrudu Sissi! Tycker du att jag är snygg så här!?!

För första gången har jag provat på att lägga en ansiktsmask i fejjan. Min kära väninna Sissi har gett mig en moisture mask som innehåller jordgubb- och vanilj-extrakt. Haha, vilken läckerbit jag förvandlades till!! Tycker inte ni det oxå!? *garvar* Nu kommer jag att bli len som en baby-rumpa i ansiktet, tjohoo! När jag ändå stod där i badrummet och beundrade min egen läckra och otroligt sexiga spegelbild, kunde jag ju bara inte låta bli att roa mig själv lite. Ni ska få skratta lite på min bekostnad. Titta vilken schnygging man ändå är!

A kiss anyone!?

Nu är det dax för mig att ta bort detta klet! Om några dagar är det till att prova den andra masken jag fick: Gurka, citron och lime. :-) Undras förresten om man kan göra mojitos på det där? Bara att tillsätta lite mynta och sprite..? *smile*

PUSSILUSS på er!

Tjingelingelingeling!

Här kommer det tredje och sista blogginlägget om den roliga dansveckan i Malung!

Jag och Mia gjorde en bra investering under Malungsveckan. Vi hyrde en cykel i sportaffären. Nu kanske ni tycker att det var snålt att bara hyra en cykel då vi ju var två stycken? Men det var så fiffigt att vi även fick låna värdinnans cykel, vars hus vi bodde i. Som jag skrev i mitt förra inlägg om Malung, så var mina fötter inte i den bästa formen efter allt dansande. Det kändes såå lyxigt att kunna sätta sig på cykeln och slippa gå. :-P Det är ju riktigt kul att cykla vettja! Bara svänga benet över sadeln, sätta sig tillrätta och svischa gatorna fram med vinden fladdrande i håret. Härligt! Något som inte är lika härligt är när man råkar ha munnen öppen under cykelturen och en liten fluga råkar flyga in. Har ni varit med om det? Mjääeeuu, kan meddela att flugor smakar citron! Inte alltför äcklig smak, men jag försöker undvika att ha munnen öppen när jag trampar runt.. ;-P

Det är inte alltför ofta jag kommer mig för att cykla. Trist egentligen.. jag har ju en egen cykel, men den står i min mammas förråd. Jag har ingenstans att göra av cykeln hemma hos mig. Jag tog hem min cykel förra sommaren, men då fick jag ha den ståendes i vardagsrummet i min lägenhet. Snyggare inredningsdetalj/möbel har jag sett om man säger så. Fast den funkade ju att använda som torkställning åt kläderna. Nää, som ni märker så var det ingen hit att ha the bike in the livingroom.. :-I

Tjohoo vad det trampas!

I princip varje dag under Malungsveckan begav sig jag och Mia till Grönlandsparken som ligger mitt i centrala Malung. Här showade dansbanden för fullt eftermiddagarna igenom. Vi hade för det mesta tur med vädret. På förmiddagarna regnade det vart och varannan dag, men sen efter lunch blev arrangörerna och publiken bönhörda, för då sprack det upp och solen gassade så skönt. :-D

Ujujujuj, ni skulle ha varit med på torsdagen, kära vänner! Ett stooort folkhav mötte mig och Mia när vi kom gåendes till Grönlandsparken med våra brassestolar i händerna. Vi banade oss fram bland alla people och lyckades hitta en ledig liten plätt på gräset framme vid scenen. Tror bestämt att det var den enda lediga plätten på flera tusentals kvadratmeter. Titta bara hur packat det var:

Det var en underbar stämning! Konferenciern sa att det var publikrekord! Ca 5000 pers! Vet ni varför det kom så mycket folk? Jo, in på scenen kom dom åttaåriga Malungspojkarna Emil Olsson, Lukas Halvarsson, Edvin Lindstrand, Leo Böris och David Hedin som börjar mima till Larz Kristerz låt Carina. Publiken började genast klappa händerna och jubla. :-)

" - Det var lite läskigt i början men sedan var det jättekul, säger Lukas. Tidigare har vi spelat på dagis, men där var det lite färre folk." Så sa Lukas till Dalarnas Tidningar efter konserten.

Efter att pojkarna spelat klart låten och lämnat scenen kommer så bandet in som har dragit all denna publik. Bandet som vann musikpriset Guldklaven för både Årets Dansband och Årets Låt (Carina). Meine damen und herren: LARZ KRISTERZ!

LK bjöd på en trevlig show och framförde bl.a låtarna Carina, Last Date och Purple Rain. Publiken var verkligen på G och klappade händerna så att det stod härliga till. :-D Själv tyckte jag att det var kul att se LK i verkligheten för första gången.

När LK:s show var slut kom bandet Drifters in på scen. Det var omöjligt att känna igen dom. :-o Killarna hade klätt ut sig till tjejer och sångerskan till en slags kopia av Elvis. Dom såg riktigt skrattretande ut!

Drifters bjöd på sig själva och spelade några gamla covers. Sen ropade dom upp konferenciern på scenen. Han fick ett paket med kläder som han skulle sätta på sig. Haha, han såg ju bara för komisk ut när han lite tafatt kom ut på scenen igen. Looki, looki:

Sen tog Drifters fram en liten rund barnpool och placerade på scenen. Rätt var det var dök en riktig brandbil upp och ut hoppade en brandman med slangen i högsta hugg! Förväntningarna höjdes när han började fylla på poolen uppe på scenen. När påfyllandet var klart avlägsnade sig brandmannen. Ni kan nästa ana vad som hände härnäst. Jodå, konferenciern, som för övrigt hette Tur Åke Lindkvist, blev uppmanad att hoppa i den lilla poolen. Sagt och gjort, under livligt påhejjande från publiken satte sig den äldre herren med kanske världens fulaste baddräkt pladask i det blöta så att vattnet stänkte på folket runtomkring. Alla garvade så hjärtligt. Bandet började spela Itsy Bitsy Tiny Winy Yellow Polka Dot Bikini. Tur-Åke såg ut att trivas riktigt bra i poolen med sin badring och badboll. Haha! Vilket upptåg. :-P

Ja, många konserter och framträdande tittade vi som sagt på under veckan. Då och då blev vi uppbjudna och tog oss en liten svängom på den lilla mini-dansbanan bredvid scenen.

Två dagar var vädret x-tra fint. Då tog vi bilen bort till Bullsjöns Camping som ligger vid Dalälven, i utkanten av Malung. Det var för övrigt denna camping som jag campade på under förra årets dansbandsvecka. Hua, vad jag frös då på nätterna. Det var svinkallt! :-S

Så här såg det ut på stranden.

Här har jag det skönt i solen minsann. :-)

En hel del kosing gick åt till alla restaurangbesök. Två kvällar åt vi mat hemma i huset, men dom övriga kvällarna var vi flitiga besökare på restaurangerna i Malung. Speciellt restaurangen La Scala var uppskattad av oss. Om jag inte missminner mig åt vi där hela tre kvällar. Om ni någon gång skulle ha vägarna förbi Malung så rekommenderar jag er att beställa deras Filé Mignon Black & White. Riktigt smaskens! :-)

Jag dansade sex danskvällar av sju. På torsdagen var jag hemma och tog det lugnt. Under torsdagen blev det även massinvasion i vårt hus. Ca 20 pers från olika delar av landet flyttade in. Dom kom bl.a från Umeå, Hudik och Mora. Hela huset förvandlades till ett stort kollektiv. Men det var bara trevligt! Dock fanns det bara ett badrum med dusch i huset.. Hihi, den där duschen gick verkligen i ett. Jag och Mia var tvugna att lämna vår fina bröllopssvit, för den var sedan tidigare bokad av några andra som skulle komma denna torsdag. Vi tog således vårt pick och pack och flyttade ut till den stora uthuslängan på gården. Vårt nya rum var inte alls lika flashigt som det förra, men det dög alldeles utmärkt ändå, trots lysrörsbelysning och fällsängar. ;-) Vi roade oss bland annat genom att ta in en stereo och poppa skön musik. Jag hittade en tennisboll som vi kastade till varandra i den avlåååånga korridoren. Man har väl barnasinnet kvar?! *smile*

En stor kram till Micke som höll mig sällskap över några cider på torsdagskvällen då jag inte var iväg och dansade. Vi satt i vardagsrummet, spelade musik och pratade förhållanden, kärlek, tjejer och killar. Det var trevligt. :-) När alla danzers kom tillbaka vid två på natten dukade vi fram fika och smörgåsar och så slog vi oss alla ner vid det stora matbordet i köket. Myyysigt var det. :-D

Denna Malungsvecka var den trevligaste hittills. *ler stort* Mycket dansande blev det! Avslutar det tredje och sista blogginlägget om Malung med några kort på artisterna och banden som uppträdde.

Må så gott allihopa! KRAAAM!

Här är två Scottar:

Sångerskan Melissa i Zlips:

Inte så mycket fylla på dansen, däremot kryllade det av vattenflaskor i alla möjliga färger och storlekar:

Bandet Blender poserar:

Hej!

Efter jobbet idag mötte jag upp min bonus-farmor Ade som jag har berättat om tidigare i min blogg (läs bl.a inlägget från den 12 augusti år 2008). Hon stod och väntade på mig utanför min arbetsplats. I helgen fyllde hon år men jag hade inte möjlighet att träffa henne då, utan vi bestämde att vi skulle träffas och äta middag på restaurang idag.

Äntligen fick jag tillfälle att prova på restaurangen Fräcka Halvpannan på Söder som min väninna Zandra rekommenderat mig vid flera tillfällen. :-)

Jag hade för säkerhets skull ringt till restaurangen i förväg och bokat bord. Optimisten Jenny trodde att vi skulle hinna dit en halvtimme efter att jag slutat mitt kneg. Tjena hejsan, vad jag bedrog mig. Jag hade inte räknat med rusningstrafiken i vår huvudstad. Bussen segade sig fram verkligen.. Jag var tvungen att ringa till "Halvpannan" och tala om att vi satt fast i trafiken. Till slut kunde vi kliva av bussen på Åsögatan och vandra vidare till matstället. Ähum, jag måste ha haft tillfälligt fel på synen för jag råkade ta fel på husnumrena så vi gick åt hel fel håll på Bondegatan (där restaurangen låg). Jag tyckte synd om min gamla 85-åriga bonus-farmor som fick traska på en bra sträcka i och med mitt schabblande. Hon har ju haft en hjärtinfarkt i höstas så hon är inte lika rask i stegen som tidigare. Jag kände mig lite stressad eftersom vi vid det här laget var 45 minuter försenade till bordsbokningen.. Fint folk kommer sent, är det inte så? ;-P

Här är bonus-farmor Ade..

Det fanns fortfarande platser kvar på restaurangen när vi kom. *puh* Vi satte oss ner vid ett av fönsterborden och började pladdra om det senaste som hänt i våra liv. Jag tog fram min gamla kamera. Min nya jättesuperfina kamera blev ju snodd häromdagen som ni kanske minns? För tillfället, tills jag skaffat mig en ny, fick den gamla kameran duga. :-) Ade provade att ta ett kort på mig.. Hon är inte van vid den nya uppfinningen digitalkamera så hon tittade på den lilla kameraskärmen med ett öga precis som man gjorde förr i världen när man hade ett titthål som man kikade i. Det såg lite roligt ut. Man såg ju egentligen ypperligt på skärmen med båda gluggarna vettja. *smile*

Den trevliga servitören kom in med grillspett av Flat Iron beef, som är en ny stycknings detalj från Nebraska och Florida. Tack vare specialkosten korna får de sista månaderna är köttet extra saftigt och smakrikt. Spetten serverades med husets bearnaise och färska pommes.

Detta käk var delikat tyckte både jag och Ade (som hade valt samma som mig). Oxköttet hade en annorlunda god smak. Inte dumt, inte dumt. :-P Jag hjälpte Ade att äta upp det som inte hon orkade, snällt va? ;-)

Vilket matvrak jag var denna kväll.. Jag brukar inte orka med efterrätt, men jag kunde inte låta bli att beställa in en kladdkaka till efterrätt. Mitt sockersug var enormt efter varmrätten, så därför blev det en extra kaloribomd i form av kladdkakan. Här kan ni se vad tjusigt efterrätten var upplagd.

Det slank ner som en skit i en länsman. Swoop sa det bara. Riktigt mumsigt. :-P

Det var trevligt att träffa farmor Ade igen. Hon var dock ganska deppig för hon har fått ögonsjukdomen Gula Fläcken och börjar få väldigt svårt att se.. Måtte hon bara inte förlora synen helt och hållet! *håller tummarna*

Over and out

Yo´!
 
Tänkte att jag skulle fortsätta att berätta om min dansvecka i Malung. :-)
 
Det tog mig och Mia tjugo minuter att promenera till Orrskogens Folkets Park där dansen ägde rum. Jag har varit här tre gånger tidigare, första gången var 1999. Mia däremot har varit här en gång förut. Det var en välbekant syn som mötte oss när vi kom fram. Här är entrén till dansen:

Totalt kom det 3382 besökare första kvällen. Wow, vad mycket people tänker kanske ni nu? Kan avslöja att första kvällen kom det minst antal besökare. På onsdagen slogs det publikrekord: 7592 pers!! Man behövde verkligen inte känna sig ensam. *ler* Folk i alla åldrar var på plats, från barn till pensionärer. Det fanns inte så många barn dock, några stycken bara. Här är den, enligt mig, absolut sötaste besökaren. ;-D Vilken liten goding!

Vi dansare hade totalt fem dansgolv att shejka loss på. Jag höll mig mest på bana 3 där modernbanden spelade. :-) Uj, vad mycket jag dansade må ni tro! Mina fossingar började knorra redan första kvällen. Skavsåren som jag hade fått under dansveckan på Öland hade inte hunnit läcka ännu.. Och nu bildades det fler onda blåsor, ajaj. Redan andra kvällen, på måndagen, grimaserade jag för varje steg jag tog. Nä, det gick bara inte att dansa längre! Snyyyft vad tråkigt! Jag provade att sätta på mig ett par andra dansskor som jag hade med mig, men dom gjorde det bara etter värre.. :-(

Jag stapplade fram bland människorna som vandrade runt på dansbane-området.. Tårarna höll nästan på att komma.. Hur skulle jag nu kunna dansa resten av veckan? :-o

Rätt vad det var gick jag förbi en ängel med stånd. Nä, jag menar att jag gick förbi en ängel som stod i ett stånd! Jag säger ängel, för det visade sig att han var min räddande ängel. :-P Mannen stod i ett stånd där dom sålde dansskor, m.m Han tittade bekymrat på mig och frågade hur det var fatt. Jag berättade som det var. Han sa åt mig att sätta mig på bänken och ta av mig skorna, så skulle han spraya på plåsterspray på mina tår.

Oh-no tänkte jag och började rodna. Ni kan ju tänka er själva, efter att ha dansat en massa kvällar i mina dansskor så luktar det, vid det här laget, inte rosor och lavendel när man tar av sig dom. Ujuj, om jag tar av mig skorna kommer jag ju att ta kål på min räddande ängel! Han kommer säkert att falla död ner av den hemska odören! Jag såg redan tidningsrubriken framför mig: "Ondsint danstjej mördar intet ont anande skoförsäljare med tåbira".. Hua, vad sorgligt! :-S

Jag var tvungen att ta tjuren, eller rättare sagt ängeln, vid hornen och berätta att det inte luktade så gott om mina fossingar. Han sa att det inte gjorde något. *ler* Han sprayade på sån där plåsterspray på mina lilltår som var blåsfulla (alltså tårna var fulla med blåsor)! Sen gav han mig ett paket med speciella nylonstrumpor som skulle lindra friktionen i skorna. Jag sa att jag inte hade några pengar på mig, men det gjorde inget. Han sa att jag kunde betala vid något annat tillfälle. Vilken snälling!

Här är ett kort på min räddande ängel. Det är han som står i mitten. :-)

Jag återvände efter ett tag med pengar som jag hämtat och så betalade jag för strumporna plus att jag köpte en sån där sprayburk. Dagen därpå gjorde jag och Mia ett besök i hans skoaffär och köpte oss varsina par nya dansskor. Mina nya dansskor var grymt sköna må ni tro! Dom, i kombination med Compeed-plåster från Apoteket, gjorde att jag kunde dansa resten av veckan utan större problem. Suuperbra!! :-D

Nu hinner jag inte skriva mer! Fortsättning följer.. :-)

Gud vad jag älskar min handväska. :-P

Den har jag med mig nästan vart jag än går och om jag någon gång mot förmodan inte har den med mig så känner jag mig naken. Känner ni igen er? Ja, det är ju inte så vanligt att killar bär handväska, men ni tjejer känner kanske igen er? :-)

I min väska har jag mitt survival-kit kan man säga. *ler* Den är fullproppad med allt möjligt såsom nycklar, plånbok, ett lypsyl, två olika läppglans, nagelklippare, nagelfil, astmaspray, huvudvärkstabletter, solglasögon, tandpetare, mobilen, en spegel, mascara plus diverse annat smått och gott. Jag kan knappt förstå hur killar klarar sig utan handväska? Gör ni det, tjejer?

Peppar, peppar, jag har glömt min kamera vid några tillfällen, men min handväska har jag stenkoll på. Det räcker med att jag går några få meter, så känns det tomt om jag inte har handväskan hängandes över axeln. Denna väska är en gryymt bra uppfinning! Me like a lot. :-D

Man kan ha både det ena och det andra i väskan. En voffsing till exempel..

Min handväska är inte så stor men den har många fack där jag kan sära på mina pinaler. Plånboken och mobilen i ett fack, mediciner i ett annat, nycklar i ett tredje och SL-kortet i ett fjärde. Superbra verkligen. *tummen upp*

Handväskorna finns ju i alla möjliga färger och storlekar. Här har jag hittat en väldigt annorlunda handväska när jag sökte runt på nätet. Kan denna väska vara något för dig kanske? ;-)

Här är lite fakta från tidningen Allas:

"- Max två kilo får handväskan väga, säger Birgitta Häggmark som är leg arbetsterapeut på Södersjukhuset i Stockholm. Annars drar man gärna upp axeln under örat för att den inte ska halka ner och så får man en snedbelastning som kan ge inflammation och värk i nacke och axlar. Håller man en för tung väska i handen eller på armen kan man få ont i fingrar och i handleder. Och är väskan väldigt stor, tung och otymplig så att man måste hålla ut den från kroppen för att den inte ska slå i benen hela tiden finns det risk för tennisarmbåge.

Allra bäst är en handväska i form av ryggsäck eller att bära handväskan i en lång axelrem tvärs över bröstet, då fördelas tyngden jämnt och man minskar risken för skador. Ryggsäcken är dessutom en moderiktig investering i sommar.

- På ryggen kan man bära ganska tungt, lite beroende på hur vältränad man är förstås, säger Birgitta som själv har sina tillhörigheter i en ryggsäck."

Kram: Jenny